Loa Falkman om att åldras i yrket

– Normalt sett slutar folk att sjunga vid 60 års ålder. Men jag fyllde ju sjuttio nyligen och vågar påstå att jag fortfarande utvecklas. En sak är att kunna det teoretiskt. Sedan ska det appliceras på en själv också. Det är först de senaste tio åren som jag har känt att jag verkligen behärskar det, och det säger jag utan att kokettera med det. Det är en väldigt skön känsla. Jag har också alltid varit mycket disciplinerad och noga med vad jag äter och dricker. En god sömn är också viktig för att hålla rösten vid liv. Sedan jag var ung har jag sovit en stund mitt på dagen. Det började jag med när jag studerade i Italien, där de ju har siesta. Det kan räcka med en kvart. På det sättet får jag ju också två dagar på en!

Jag tycker att det är väldigt roligt att jobba och är också mycket road av att vara efterfrågad. Så jag kommer att sjunga så länge folk vill höra på mig och så länge jag har hälsan och tycker att det är kul. Jag är god vän med finansmannen Anders Wall. Han är 87 år och planterar träd på ny mark som han har köpt. ”Om tio år är det väldigt fint”, säger han. Han har inte en tanke på att han kanske inte ska få se det. Det är en positiv livsinställning.



TEXT: Johan Bentzel | FOTO: Rebecca Wallin Photography

Föregående artikel: Loa Falkman om att våga säga upp sig från en fast anställning
Nästa artikel: Loa Falkman – mångkonstnär med glimten i ögat