– När jag var ute och åt lunch i Stockholm satt Magdalena och Hanna Graaf vid ett av de andra borden. Jag blev helt starstruck.
Då kom Magdalena bort till mig, lika starstruck, och sade att hon hade sett mig på Manchester Arena helgen innan. Vi började prata och det slutade med att hon skickade båda sina hästar till mig för träning. En gång när hon var här satt vi vid tvåtiden på natten och hittade på Ponnyakut-konceptet. Jag skulle vara den hemska ridläraren med stora spön och ridstövlar, som skulle skälla på tanterna så de grät. Vi skulle bara casta hästtanter som bodde i skogen, rena traumafall, och Magdalena skulle bo i en husvagn på en gödselstack och ta in tanterna där, fylla dem med bag in box-vin och få ur dem vad som egentligen var problemet. När vi presenterade det för produktionsbolaget Mastiff, lyssnade den dåvarande chefen Hanna Widell tålmodigt och återkom en vecka senare med beskedet att de gärna ville producera programmet men som barnprogram i SVT. Jag blev så besviken. Det var ju inte vad jag ville göra. På den tiden var svenska barnprogram tråkiga och pedagogiska. Och när vi drog igång det trodde egentligen inte ens SVT på det. Men vi fick över 3 000 ansökningar redan första säsongen. Det blev jättebra!
TEXT: Johan Bentzel | FOTO: Rebecca Wallin Photography
