Getterna står i en klunga kring en stor höbal och tuggar girigt i sig av det torra gräset. En av dem har hoppat upp ovanpå balen och tronar ovanför de andra. En annan drar i gång en bräkande dialog med en kompis, som för tillfället har valt att hålla sig inne i ladan.
Utanför hagen vilar två grågåshonor vid vägkanten, där vallmon fortfarande blommar. Sköna dofter av nyslaget gräs sveper in från de omgivande fälten. Vita moln glider över en i övrigt blå himmel. Värmen påminner mer om sommar än höst.
Få livsmedelsföretag har den lantliga idyllen så nära inpå knuten som Vilhelmsdals Gårdsmejeri. Här görs allt arbete för hand på mjölk från de egna getterna och grannens kor. Det handlar om kärlek till djuren, kärlek till produkterna och kärlek till hantverket.
– Det måste sitta i fingrarna, säger Lars Anderberg, som driver Vilhelmsdal med hustrun Christine, och håller illustrativt fram händerna.
För 14 år sedan var Vilhelmsdal en förfallen ödegård, men Lars och Christine såg potentialen.
Tre år tidigare hade pilkastning mot en Sverigekarta i villan i Vaxholm tagit dem till Österlen. Det var dags att bryta upp, att söka nya vägar. Hans pil hamnade i Jämtland, hennes i Skåne. Valet var enkelt.
– Det är en ynnest att få bo här. Generellt sett är människor rädda för att göra förändringar. Man lever i generationer på samma plats, ärver hus och rör sig i små geografiska områden. Vi är tvärtom. Då och då behöver vi lämna vår komfortabla zon, säger Lars.
Den första tiden på Österlen bodde de i Branteviks gamla skola men saknade avskildheten. På Vilhelmsdal fann de vad de sökte. Den fyrlängade gården ligger dold från insyn i änden av en lång grusväg längs ett kuperat och böljande landskap.
Här kunde Christine också uppfylla sin dröm om att skaffa getter, som de mjölkade för hand. En dag testade de att göra ost på spisen. Resultatet gav blodad tand.
I dag har gårdsmejeriet två anställda utöver makarna själva. Basen i verksamheten utgörs av 20 olika ostsorter, som bär familjära namn som Lill-Stina, Blenda, Tant-Elsa och Britta. De saluförs både i den egna gårdsbutiken och via restauranger och butiker runt om i landet.
Diplom på väggen vittnar om många gastronomiska priser, däribland Gastronomiska Akademiens diplom, som de tog emot ur kungens hand.
Det är tydligt att Lars är stolt över deras prestation:
– Om vi får en idé, så realiserar och konceptualiserar vi den ganska snabbt. Sporten i det här är inte att göra osten i sig, utan att se till att den blir tillräckligt bra för att bygga en balansräkning. Produktens kvalitet är avgörande för att leva upp till kundernas behov och krav.
