Sanna Persson Halapi om sin tid i New York

– Efter att jag hade medverkat i Jan Troells film ”Så vit som en snö” hade jag lite pengar på fickan, så då bosatte jag mig på vinst och förlust i Soho i New York och stannade där tills pengarna tog slut. Där hade jag utsikt över den plats där Robert De Niro springer på taket i Gudfadern 2, när han ska gömma en kniv. Jag ville in i den miljön och jobbade bland annat ideellt på en teaterfestival på Lower East Side, Fringe NYC, där jag satt i olika biljettkassor. På nedre Manhattan var det teaterföreställningar nästan överallt, i parker och i lägenheter. Betalningen var att man fick se allt, så jag har aldrig sett så mycket konstig teater i mitt liv. Jag satt även barnvakt åt en kvinna som hade dejtat Woody Allen och åkte ensam omkring i staden. Jag har alltid dragits till Manhattan. När man kommer dit är det som att hamna i en film. Jag måste åka tillbaka med jämna mellanrum för att tanka energi. Där finns något som jag inte har hittat någon annanstans. Det är något särskilt med den typen av storstäder.


TEXT: Johan Bentzel | FOTO: Rebecca Wallin

Föregående artikel: Sanna Persson Halapi om sin tacksamhet till författaren och dramatikern Jean Bolinder
Nästa artikel: Richard Hobert hör hemma vid havet